onsdag 14 oktober 2009

Höst


Älskling,

Nu är hösten verkligen här... Det har stormat och imorse snöade det tom lite så kanske det är vintern som redan har kommit! Jag saknar dig mer och mer för varje minut, hur ska jag någonsin orka ett liv utan dig... Du är min lycka och glädje, den som piggar upp när jag är nere. Nu behöver jag dig mer än någonsin! Jag längtar så efter allt underbart som du är...

Shady har varit lite loj idag efter att hon slog i huvudet igår och båda har kräkts så hundarna mår inte riktigt bra... Hon stod i fönstret precis och tittade ut och skällde, det brukar hon aldrig göra... Var det du min älskling?

Det känns som om du är iväg och jobbar och jag skriver till dig om vad som händer här och snart kommer du hem... Jag längtar tills vi ses i drömmarna, puss kram love!

7 kommentarer:

  1. Hej Lillemor!
    Jag förstår hur du känner och hoppas på att du kan ta dig igenom detta. Det finns en sida på nätet som heter VIMIL och där det finns en massa fina människor som vet vad du går igenom. Gå gärna in på den sidan och se om den kan vara något för dig och de dina i er stora sorg efter Uffe.

    SvaraRadera
  2. följer din blogg.. du har så många fina bilder i den. och sen följer jag dig i mina tankar.varge dag, stå ut /kämpa/. mvh G:K:

    SvaraRadera
  3. Görel o tuffa Victor i Ystad15 oktober 2009 kl. 13:13

    Vi håller tassar och tummar stenhårt tuffa Victor och jag som är hans matte för vovvarna era, det är så synd om dem att de mår dåligt nu! Varje gång Victor blir dålig och måste gå till veterinären så är jag helt förstörd och jätteorolig så jag förstår dig verkligen. Läste i dagens tidning om det vämjeliga program på tv som burit sig så fruktansvärt lågt och illa åt, det fick mig att må illa och jag hoppas innerligt att de inte har en enda tittare i framtiden!!! Måste precis alla lägga sten på redan ack så tung börda för dig precis hela tiden; byråkrater och idioter?! Det gör mig så himla arg, grrr. Kanske jag borde bussa min terrier på dem och se till att han biter dem rejält i hälsenorna? Jag funderar starkt på det.......

    SvaraRadera
  4. Kylan har kommit till Åby. Imorse fick vi ta det lugnt i backen nerför. Tänk vad allt ändrar sej fort. För knappt tre veckor sedan var det en underbar söndag. Fint promenadväder i goda vänners lag. Kändes skönt att gå i skogen med dess härliga doft. Prat och skratt efter en trevlig lördag med fullsatt i salongen. Sen rasar allt på måndagen. Löven blir inte längre lika vackra på något sätt. Uffe lämnar oss. "Kom tillbaka"!!!. Vi tar en promenad i skogen, sätter på kaffe (som du älskade), äter och myser. Vi saknar dej så. Kram på er. Speciellt till lady Shady. /Vi i Åby

    SvaraRadera
  5. Hej kära Lillemor,jag tyckte det var avskyvärt att dom i programet parlamentet pratade illa om Ulf,jag förstår inte hur man mitt i din sorg,kan utala sig som dom gjorde,och detta i s,k skojprogram.Vi har pratat om detta mycket på min arbetsplats,och vi finner inga ord för vår avsky.Hoppas att du trots sådana händelser kan hålla dig flytande.Vi sänder alla goda tankar till dig ,jag och mina arbetskompisar och önskar dig alt gott,kram

    SvaraRadera
  6. Hej!
    Parlamentet har jag slutat titta på , det är ett forum för dem som SAKNAR humor,humor är när alla skrattar, kränkningar är ngt annat,finns bara ett ord.. PINSAMT.
    Det är väl som jesus skulle sagt "tyck synd om dem ty de fattar inte bättre"
    Hoppas du har människor runt om dig som du kan prata med. kramar Susanne

    SvaraRadera
  7. Liselott karlsson31 oktober 2009 kl. 21:09

    När min sambo dog fick jag endikt av min granne som skänkte mej tröst då. Döden är ingenting. Jag har bara gått in i rummet intill.Jag är Jag och Du är Du allt vi var för varandra det är vi fortfarande,nämn mej vid mitt vanliga namn tala till mej på samma sätt som du brukade,ändra inte ditt tonfall,håll sorgen borta skratta med mej som vi alltid bukade skratta åt varandras små ting tillsammans.Var med mej.Le mot mej.Tänk på mej.Bed för mej.Livets mening är densamma som allti.Ingenting har skett som förändrar detta,livet går vidare därför att det måste...Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap.Jag finns där... hoppas att dom här orden kan vara till lite tröst i din stora sorg jag vet att det är så svårt,men en dag ljusnar det fast man inte tror det,många säger att man måste gå igenom alla årstider innan man har bearbetat allt,ligger ngt idet.Ta hand om dej kramar Lotta

    SvaraRadera