fredag 18 december 2009

Ensamt


Älskling,

Jag väntar på dig... När kommer du hem? Det är så ensamt och tomt utan dig! Du sprider sån lycka och kärlek omkring dig, jag kände mig aldrig ensam när du fanns i mitt liv ♥ Även när du var i Vadstena ibland och jag var i Stockholm, visste jag alltid att du var nära mig... Du ringde mig och vi pratade länge... Du var alltid så närvarande, du var som bomull omkring mig så att jag landade mjukt och var trygg hos dig ♥ Nu känns allt hårt och kantigt, jag vet inte vart jag ska ta vägen... Allt är bara ett enda kaos.

En del här på bloggen undrar vart jag har tagit vägen, men jag orkar inte skriva ibland... Allt är så tungt, det blir bara värre och värre för varje dag... Någon sa att jag skulle förstå efter din sista föreställning, men jag förstår inget... Det var en vacker och kärleksfull cermoni, precis som du ♥ men nu är allt tyst och ensamt, allt är så fruktansvärt jobbigt. Jag längtar så mycket efter dig, du är så underbar min älskade!

Bilden är från vår strand i Vadstena, dagen efter den fullsatta premiären på Cadillac... Vi var så lyckliga, våra hundar var lyckliga, vi hade varandra och allt var så underbart! Jag är så glad att jag har fått vara nära dig, du är den finaste som finns ♥

Jag älskar dig, puss kram love

4 kommentarer:

  1. Tuffa Victor och hans matte Görel i Ystad18 december 2009 11:22

    Jag kan inte föreställa mig att någon av alla oss som skriver här inte skulle förstå att du inte orkar skriva varje dag även om det ibland kan vara skönt att skriva av sig s a s. Några skuldkänslor behöver du rakt inte ha! Vi blir klart oroliga när du inte skrivit på ett tag för att vi bryr oss om dig men det är en annan sak. Uffe ska väl urnsättas också så småningom och då hoppas jag du orkar dela med dig av den allra sista färden han gör med dig vid sin sida och att han får sällskap av sina hundar till Himmelen så de kan sitta på samma stjärna. Jag hoppas innerligt hur ytligt och dumt det än må låta att du tillsammans med din dotter kan fira jul och nyår och glädjas bara en liten gnutta samt tända ljus för din älskade Uffe som lyser upp mörkret. Jag tänker på dig! Du är inte så ensam som du tror, kom ihåg det!

    SvaraRadera
  2. Hej Lille-Mor!
    Jag förstår precis hur du känner. Människor som säger att tiden läker alla sår och att det kommer att bli bättre. Så är det inte. Man saknar mer och mer ju längre tiden går. Det man gör är att förlika sig med det Men var säker att Uffe är med dig hela tiden. Jag har inte själv mist min livskamrat men jag har mist en högt älskad dotter en lillebror och min älskade pappa. Min dotter dog för 25 år sedan och det går inte många dagar utan att jag tänker på hur hon hade varit nu om hon hade fått vara frisk. Min lillebror var som min egen son och han miste jag för 6 år sedan. Han drunknade i en olycka i USA. Pappa dog för snart 5 år sedan. Alla var för unga för att lämna detta liv. En bra sida på nätet som hjälpt mig heter VIMIL. Hoppas att du trots allt får en bra jul. tänker på dig och uffe varje dag. Jag beundrade honom mycke och förstår att du saknar homom .

    Den smärta du känner kan ingen förstå
    Du bär den innerst i själens varma vrå
    Men att veta att ni ska träffas åter
    Gör det lättare när hela ditt inre gråter.
    Var rädd om dig
    StyrkeKramar
    Eva Hässleholm

    SvaraRadera
  3. Hej min bästa vän o syster.

    Nu stundar JULEN och det blir inte lättare då.
    Man skall gå igenom alla speciella dagar och undra varför dom man ÄLSKAR skall tas ifrån en.
    Du och jag vet vi har haft många stunder av saknad av nära och kära.
    En del är svårare än andra. Jag vet hur fint du o UFFE firade JULARNA ni fick tillsammans.
    Jag var lyckligt lottad och fick fira er första JUL tillsammans med oss. Jag saknar honom också välldigt mycket. Du vet att här hos mej finns det alltid en plats för dej på samma sätt som du alltid har haft en plats för mej i svåra stunder.
    JAG HOPPAS AV HELA MITT HJÄRTA ATT DU O ANGELICA FÅR EN UNDERBAR JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR
    DIN B

    SvaraRadera
  4. Allra käraste Lillemor!
    Det är svårt nu.. och det ska vara det. Jag har också förlorat min älskade man så jag vet.
    Men det kommer nya bättre dagar för dej också.
    Tiden läker inte alla sår men tiden hjälper till med första förbandet....Önskar dej all lycka i framtiden.. men jag förstår att du har en svår jul framför dej... och ett helt år med många minnen..Men sen... Lillemor... Det kommer att bli bättre.Jag trodde inte det men nu kan jag minnas min man utan tårar.
    Stor kram till dej!

    SvaraRadera