fredag 20 november 2009

Älskling


Min finaste Uffe♥ ,

Vi saknar dig så mycket! Min kärlek till dig är så stor, du fattas oss så otroligt...

Både A♥ och jag ligger i influensa det är så svårt allting... När man behöver det finns det ingen som ställer upp och hjälper till, allt är så jobbigt! Uffe du ställde alltid upp för ALLA, du är en sån fin människa det finns inga ord...

Vi försöker ta tag i allt så snart vi kan stå på benen igen, då kommer vi meddela här allt om Uffes sista föreställning... Men Uffe kom hem istället, vi längtar efter dig!

Puss kram love, jag älskar dig

8 kommentarer:

  1. Jag önskar dig Kraft, på alla sätt.

    SvaraRadera
  2. Jag förstår att du har det jobbigt just nu. Jag själv har mist åtta nära och kära det senaste 1½ året, samtidigt som jag själv behandlats för cancer och min svårt sjuke man lever på övertid. Hur överlever man all själslig smärta.På något sätt får man stoppa tillbaka allt långt bak i huvudet, för att överhuvud taget klara av att leva vidare.
    För: Man får inte låta sorgen bestämma över ens liv. För då har man ju inget liv kvar att leva och då kan man ju lika gärna dö själv. Trots allt har licet så mycket kvar att ge även i det lilla. Sorg är, hur svårt det än är, en naturlig del i livscykeln.
    Men just nu är det lite för mycket.
    Hoppas att du snart kan känna glädje igen.

    SvaraRadera
  3. Jag själv håller på att förgås av ångest och panikångest så jag har stort medlidande med dig och att influensan skulle drabba er båda samtidigt just nu också är verkligen enormt jobbigt självklart. Nu kan inte den ene ta hand om den andra ens.......Vilken gullig ängelbild, jag samlar på änglar och tror att vi har var sin skyddsängel, hoppas innerligt det stämmer för såväl dig som mig........

    SvaraRadera
  4. Tänk att kunna älska så - - att vara så älskad -
    Du bästa Lillemor och underbare Uffe verkar vara verkliga Själsfränder - förutbestämda att vara tillsammans för evigt. I alla liv.

    Vi har alla en själsfrände sägs det, någon som vi alltid har väntat på att träffa och som vi hoppas att till slut få dela resten av vårt liv tillsammans med - men långt ifrån alla möter honom/henne i samma liv - - nej, det lär vara få förunnat.

    Att få uppleva en sådan enorm känsla av samhörighet - en djup förståelse utan ord -
    en innerlighet - en djupaste närhet på alla plan -
    är ett sådant Mirakel att det sannolikt är därför det sker så sällan.

    Kanske är det så att det BEROENDE av den andre som detta intima liv skapar inte är bra i längden för vårt eget personliga växande.

    Jag vet inte - jag bara försöker förstå sorgens innersta väsen - att den BÄSTE rycks ifrån oss alldeles för tidigt och ofta helt oväntat - hastigt -- och jag berörs av den sanna Kärlek som berörde dig och din Uffe - - -

    Goda och dåliga saker händer oss alla, kanske i proportion också till varandra.

    Du vackra sorgsna människa och din Uffe fick en STOR GÅVA tillsammans att förvalta:
    Verkligt SANN KÄRLEK.
    EVIG l e v a n d e KÄRLEK.

    Kram från en syster på Jorden

    SvaraRadera
  5. Hej, tycker synd om dej. Någon borde väl kunna hjälpa till. Har inte Uffe någon familj som kan avlasta dig?

    Håll ut Kram

    SvaraRadera
  6. Krya på Er och ta hand om varandra. Blir så ledsen bara jag tänker på din sorg... Sköt om Er. kram Åsa

    SvaraRadera
  7. Hej, håller med anonym som undrade om det inte finns vänner i närheten som kan avlasta dig?
    Men i vissa situationer prövar man verkligen sina s.k. vänner. Jag märkte att jag hade verkligen goda människor omkring mig i mina svåra och sorgliga stunder. Det var jag mycket glad för. Även mina arbetskamrater var helt fantastiska mot mig och de mina. Ställ krav,det behöver du för att orka.
    Må så gott.

    SvaraRadera
  8. hej lillemor. det är inte lätt att hammna mitt upp i influensan,när så mycket måste ordnas. men hoppas du får hjälp. tänker på dig och angelica. och lika mycket på jennie och nilla. trots allt är ni starka kvinnor. varma kära kramar från gk.

    SvaraRadera